Grunden till dagens moderna solceller skapades i fyra steg som spänner från tidigt 1800-tal till mitten av 1900-talet:
- Först upptäckte den unga fransmannen Edmond Becquerel (endast 19 år gammal) att vissa material kunde skapa det som kom att kallas för den fotovoltaiska effekten. I sitt pappas laboratorium lyckades han bevisa att solens ljusenergi kunde omvandlas till elektrisk energi. Han fick helt enkelt fram en liten elektrisk spänning (volt) mellan undre- och ovansidan av en cell.
- De brittiska vetenskapsmännen William Grylls Adams och Richard Evans Day såg sedan att den fotovoltaiska effekten kunde uppstå om grundämnet selen (ett solitt material) utsattes för solljus.
- Den informationen hjälpte (1883) amerikanska Charles Fritts att bygga det som brukar betraktas som den allra första fotovoltaiska solcellen. Han täckte selen med ett tunt lager guld och fick därmed ett lager bestående av en positiv laddning, det andra av negativ laddning, vilket kunde producera elektricitet. Tyvärr var verkningsgraden bara en procent.
- Det dröjer ända till 1954 innan vi når det fjärde steget i utvecklingen. Det var nämligen då amerikanerna Daryl Chapin, Calvin Fuller och Gerald Pearson utvecklade en kiselsolcell med sex procents verkningsgrad. Det gick kanske inte att värma upp ett helt hus med den tekniken, men det gick bra att driva mindre elektriska apparater.
Modern solenergi
Idag används solceller och solvärmefångare i många svenska hushåll. Tekniken utvecklas hela tiden och blir bättre och bättre. Solvärmefångare producerar varmvatten medan solceller används till att få fram el.
Med just solceller fungerar det kortfattat så att solljus producerar likström som omvandlas till växelström via en växelriktare som finns monterad på solcellen.
Räkna ut verkningsgraden
Solceller (en solpanel) kräver som namnet antyder solljus. Verkningsgraden minskar om det är molnigt och upphör helt när solen går ner. Verkningsgraden är kvoten mellan panelens effekt/energi och effekten/energin som tillförs via solljuset. Moderna solceller har en verkningsgrad på runt 15 procent.
Så, hur stor yta behövs till min solcellsanläggning?
Vanligtvis installeras solceller på 30 till 80 kvadratmeter som klarar 5 kW – 10 kW. Eventuell överskottsel kan säljas till elnätbolag eller elhandelsbolag. Glöm inte att kolla upp vilket väderstreck som ger mest solljus innan du installerar solcellerna på taket.
Tänk också på att solceller inte fungerar om de är täckta med snö. Elproduktionen brukar generellt vara väldigt låg perioden mellan november och februari. Du behöver därför ett kompletterande elavtal som du nyttjar när solen inte skiner tillräckligt mycket.
Investera i solceller
Det är förhållandevis dyrt att installera solceller (man får betala omkring 16 000 kronor för varje installerad kilowatt), men det finns flera bidrag att utnyttja som gör att kostnaden sjunker.
Från och med den 1 januari 2018 kan privatpersoner bland annat sänka kostnaderna med 30 procent med hjälp av ett statligt solcellstöd. Regeringen har avsatt 1,4 miljarder kronor för detta. ROT-avdraget får du använda om huset är äldre än fem år, men det kan inte kombineras med solcellstödet.
Har du överskottsel? Då kan du även spara in pengar via en skattereduktion:
”Skattereduktionen du har möjlighet att få är 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet, dock max 18 000 kronor per år”.
Ger reflekterat ljus ström i en solceller.?
Ger reflekterat ljus ström i solceller?
Ja, allt ljus av rätt våglängd som träffar solcellen (i lämplig vinkel) ger ström.
Eftersom en del av energin i solstrålningen vanligen absorberas när ljuset reflekteras så får man vanligen lägre verkningsgrad för reflekterat ljus än för direkt solljus. Det är samma effekt som att man blir varmare av att sitta i direkt solljus än av att sitta under ett träd med en spegel som reflekterar in solljus under trädet.
man kan värma upp vatten genom att sätta upp koppar rör på en vägg och koppla på vatten som värms upp av sol.
Direktelhus är det bra med solfångare då